Tänkte presentera två webbplatser jag byggt det senaste. Båda sidorna bygger på Wordpress för att kunden enkelt ska kunna hålla sidan uppdaterad och levande. När jag bygger webbplatser prioriterar jag tre saker:

• Enkelt att administrera.
• Användarvänligt för besökaren. Lätt att hitta informationen man söker samtidigt som varumärket förmedlas.
• Sökmotoroptimerat och tillgänglighetsanpassat. Dessa två saker går hand i hand, för bygger man sidan korrekt kan även den blindas skärmläsare och sökmotorerna hitta på sidan.

 

i-store.se

I-store är ett företag som gör trycksaker och profilmaterial framför allt för butiker. De gör förpackningar, påsar, visitkort och mer vanliga trycksaker. De ville låta bilderna bära fram budskapet och visa på deras breda utbud av produkter och tjänster. Jag fick bygga en skräddarsydd lösning för att hantera tumnaglarna. Tumnaglarna genereras automatiskt ut ifrån första bilden på undersidan, om den bilden inte är lämplig som tumnagel kan man välja vilken bild i ordningen på undersidan man vill visa. Man kan även välja att lägga in vilken annan bild som helst om man så önskar. Självklart validerar sidan och fungerar på såväl I-phone som Internet Explorer.

Titta på sidan på www.i-store.se

Bronk.se

Bronk är ett alternativt klädmärke med kaxig attityd. Märket har en tydlig grafisk profil med vinröda draperier, psychabilly-influenser och ett tydligt bildmanér. Utmaningen med bronk.se var att bryta sig loss från den fyrkantiga raka formen man ofta finner på webben. Sidan skall dessutom vara semantiskt vettig (ska inte gå in allt för mycket på semantik inom webb, men det handlar om att innehållet ska skiljas från formen och att sidan ska ha en bra informations-struktur). Sidan har även en blogg vilket gör att besökarna stannar länge på sidan. Det var kul att se statistiken för sidan efter publiceringen. Besökarna blir inte bara fler, de besöker sidan längre och tittar på fler sidor!

Besök sidan på www.bronk.se

tillbaka en nivå

Imorgon ska jag ner till Världskulturmuseet och plåta Eid-firandet som arrangeras av wama event & communication. (Jag har tidigare jobbat tillsammans med Wama när vi arrangerade streetfestivalen och stair session tillsammans).

Eid Al-Fitr eller kort och gott Eid brukar beskrivas som den muslimska motsvarigheten till den kristna julen, man träffar släkt och vänner, ger presenter till varandra, äter massa mat och skänker till välgörenhet. Eid (som betyder återkommande fest typ) avslutar fastemånaden Ramadan och är en av de viktigaste muslimska högtiderna. Det är kul att världskulturmuseet och Göteborgs Stad satsar på ett evenemang som detta, Världskulturmuseet ser till att synliggöra levande världskultur helt enkelt!

Programmet är en mix av framträdanden, utställningar och workshops. Det är ett tydligt familjefokus så det finns även mycket för barnen att göra.

Jag tycker absolut att ni ska försöka ta ett besök, det lär bli ett riktigt trevligt arrangemang!

(läs mer om Eid Al-Fitr på wikipedia eller på Islamiska Förbundet

tillbaka en nivå

Under denna helgen är jag i Stockholm och deltar i codemocracy!

Jag citerar codemocracy.se:

"Codemocracy är ett hackathon med temat demokrati och öppenhet. Det pågår under 24 timmar 4—5 september.

Vi vill slå ett slag för tillgången till öppna, offentliga datakällor. Vi bjuder in alla deltagare att använda API:er från myndigheter, politiska organ och privata företag för att skapa någonting nytt."

För alla ickenördar där ute betyder "hackaton" att man jobbar med ett projekt under en begränsad och sammanhängande tid, ofta som tävlingsform. Syftet är kanske i första hand inte tävlingen här utan att med hjälp av nya tekniker få ett öppnare och mer demokratiskt samhälle.

Vi kör lite livebloggande, twittrande och livecastande på gbg.modul1.se . Annars kan ni alltid hälsa på på Birger Jarlsgatan 57, ring så släpper jag in er!

tillbaka en nivå

Vi bygger bowlen i en by som heter Grupuk som ligger på södra Lombok. Lombok är en av de fattigaste öarna i Indonesien och infrastrukturen är minst sagt undermålig. Dagliga strömavbrott (däremellan rejält varierande spänning), vägar som vid regn blir till lerfloder. Livet funkar alldeles utmärkt trots det, dock kan det vara väldigt besvärligt att få tag på material (på Lombok räknas icke-salt vatten som material. Byns brunn är för salt för att kunna användas för gjutning), och elkrävande arbete som svetsning får göras när ström finns. Vi har hyrt en cementblandare som i Sverige skulle kasserats för många många år sedan, den har en ovana att tappa lite vitala delar då och då. Som tur är indoneserna grymma på att reparera saker så den är snabbt i gång igen.

Resultatet blir ändå riktigt bra! Det kommer bli en skatebowl utöver det vanliga, kanske inte för bowlen i sig – utan för läget. Den ligger i princip på stranden och vid högvatten ser det ut som man skulle kunna göra ett trick rakt ner i havet!

Allt arbete till trots har det blivit en hel del surfing med, grymt kul, men det var kanske ingen högoddsare att jag skulle uppskatta en ny brädsport:) Har även plåtat en hel del. Det är alltid kul att plåta en ny sport, att lära sig se vad som är intressant för utövaren och samtidigt få en allmän estetik som uppskattas även av den som inte är inne i sporten.

[!MaxiGallery? &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &pics_per_row=`4` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &max_thumb_size=`110` &max_pic_size=`600` &pic_use_watermark=`1` &pic_watermark_txt=`filipandersson.se` &quality_pic=`100` &manage_target=`68` &clearerTpl=`` &pics_per_page =`20`!]

Jag försöker kolla mailen ganska regelbundet, däremot är det svårt för mig att göra fotouppdrag i Sverige av naturliga skäl. Om ni behöver tidigare tagna bilder bråttom så går det att lösa, eller så är det bara att vänta tills jag kommer hem 5:e augusti.

Här är ett fåtal bilder jag tagit hittills.

[!MaxiGallery? &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &pics_per_row=`4` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &max_thumb_size=`110` &max_pic_size=`600` &pic_use_watermark=`1` &pic_watermark_txt=`filipandersson.se` &quality_pic=`100` &manage_target=`68` &clearerTpl=`` &pics_per_page =`20`!]

Nu på torsdag arrangerar jag en tävling tillsammans med Wama event och Skateboardbutiken Boardstore. Tävlingen är en del i Street Festivalen som Wama arrangerar på uppdrag av Väldskulturmuseet. Det kommer förutom skateboardtävling vara internationella streetbasket-tävlingar, musik och konst. Målet är att få nya besökargrupper till museet.

Mitt långsiktiga mål är att se till så att platsen utanför museet blir permanent skatebar, det skulle göra platsen till en av de främsta "naturliga" street spots i Sverige (Mycket skateboardlingo här; Street: åkning i stadsmiljö, motsats till åkning i ramp och skateboardpark; Spot: plats att åka på). Blir det permanent skateboart kommer man nå ett av världskulturmuseets mål att få mer liv utanför museet, som nu är en väldigt död plats. Dessutom kan man få upp fler ungas ögon för att museet finns (och är gratis!).

Street Festivalens facebookevent

Program

15.00 – 17.00 Workshop Sweet Art
15.00 – 17.00 Streetbasket Gruppspel
17.00 – 18.00 Street basket Final
18.00 – 18.15 Dj-uppvisning YokoDjs Gbg
18.15 – 18.30 T.B.A
18.30 – 19.00 Charlie Dark (UK)
19.00 – 20.00 Skate Tävling 
20.00 – 20.30 Streetdance uppvisning av elever på Twisted Feet 
Academy

Titta gärna förbi och säg hej elelr bara njut av underhållningen!

tillbaka en nivå

Jag och Mattias Odqvist har plåtat en hel del under våren. Mattias finner man oftast i böj-landskapet i Actionparken eller i skatepoolerna i Bunkeberget, hans stil präglas av tekniska grinds (som på nåt vänster ändå ser avslappnade ut) och fina airs. Jag känner mig lite skyldig till att man inte ser honom göra så mycket flip-trick numera då han lyckades stuka foten rätt illa under sagastream-sessionen. Mattias är inte bara en grym skejtare, utan han är pappa också! Hoppas att även jag blir en lika cool pappa när det blir dags! 

Läs intervjun med Mattias här

Se bildgalleriet här

tillbaka en nivå

Stämningen var trots värmen på topp, det kändes lite som på festival, musik överallt, svettiga stapplande människor, bajamajjor och glada miner!

Göteborgsvarvet kan nog vara en av de absolut mest fotograferade händelserna i Göteborg, så det finns massor bilder att se. Jag drar mitt strå till stacken och lägger upp ett par här.

Min dag avslutades med en sextimmars skatesession i stenkullenparken. En klockren avslutning och min chans att få svettas ut ordentligt även jag!

Jag personligen störs inte så mycket av själva byggnaden som tur är. Och dessutom så kommer den ju bara att stå i två år om man skulle tröttna på det. Jag ser i stället nyfiket fram emot vad som kommer hända efter Hjulet och att västlänken byggts klart (innan länken är klar kan inget permanent byggas där - delvis därför hjulet står där idag). Södra älvstranden är extremt underutnyttjad och kan nog bli hur bra som helst. Men låt oss få en lite mer transparent och medborgarpåverkad planering!

[!MaxiGallery? &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &pics_per_row=`4` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &max_thumb_size=`110` &max_pic_size=`600` &pic_use_watermark=`1` &pic_watermark_txt=`filipandersson.se` &quality_pic=`100` &manage_target=`68` &clearerTpl=`` &pics_per_page =`20`!]

tillbaka en nivå

Men en dag så hade det satts upp skatestoppers på alla bänkar och kanter i parken. Skatestopper är metalgrejer som skrivas fast på olika ställen för att förhindra åkning. Det är ett fenomen vi vart relativt förskonade i från i Sverige men är vanligt förekommande i USA (landet där man kan bli misshandlad av säkerhetsvakter bara man visar sig på en bräda). Det som är intressant är hur beslutet är taget att sätta upp skatestoppersarna. Beslutet verkar vara taget (inom gatukontoret, numera trafikkontoret) utan att diskutera någonting med park och natur, arkitekterna bakom parken, eller någon annan instans som har med ungdomar och idrott att göra t.ex.

Men som vanligt är ungdomar något farligt, och skateboardåkare i synnerhet. Så beslutet att göra allt för att fysiskt stoppa åkningen var lätt att ta.

[!MaxiGallery? &pic_query_ids=`244,134,316` &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &clearerTpl=``!]

MEN, jag måste säga att jag kan förstå de närboende. Jag vet att det låter. Jag förstår om det kan störa. Det jag har svårt för är när jag känner att vissa har mer tyngd i sina röster mot samhället beroende på ålder och/eller fritidsysselsättning. Direkt problematiserar man ungdomarna/skateboardåkningen och säger "det här måste stoppas" utan att för en sekund fundera på om det finns några möjligheter och hur andra sidan upplever det.

Men nu är det på rätt väg. Som tur är finns det en hel massa vettigt folk i kommunen och nu pågår ett arbete att försöka få en bra lösning på det, en lösning som tar hänsyn till alla göteborgares önskan om hur en stadsmiljö ska vara. Snart kan vi kanske se en esperantoplats i liv och rörelse, utan dess fula skatestop-bojor!

Länge leve stadsrummet som mötesplats!

Förresten om ni köper GT idag (fredag) så kan ni läsa om esperantoplatsen, där jag förekommer i både text och bild.

Länkar till andra sidor om esperantoplatsen:

• Esperantoplatsen - mötesplats för alla? (från yimbygbg)
• Låt dem skejta, för sjutton! (från heja Abbe)
• Sabotage på esperantoplatsen (från Brintams Bildblogg)
• Esperantoplatsen, Göteborg (från Sveriges Arkitekter, förresten till höger kan ni se en av mina bilder på Actionparken)

tillbaka en nivå

Ska bli kul att se resultatet av filmandet, i väntan på det så kommer här lite bilder "back stage".

[!MaxiGallery? &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &pics_per_row=`4` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &max_thumb_size=`110` &max_pic_size=`600` &pic_use_watermark=`1` &pic_watermark_txt=`filipandersson.se` &quality_pic=`100` &manage_target=`68` &clearerTpl=`` &pics_per_page =`20`!]

Sådär, nu ligger lite nya illustrationer uppe. På sikt är det väl tänkte att jag ska förklara lite mer om vad man kan göra med illustrationer och vektorgrafik, men tills vidare får bilderna tala för sig själva. Snart kommer nog även ett galleri med loggor. Se hela bildgalleriet här. Jag har lite andra nya bildgallerier, ett vattensportsgalleri och ett yoga/dansgalleri titta gärna in dem med!

tillbaka en nivå

Den 25:e mars är Marie Bebådelsedag, en högtid som man firat sedan 600-talet. Eftersom Marie Bebådelsedag är väldigt långt och osmidigt namn började man kalla det för det lite snärtigare "Vårfrudagen" (om det kommer från våren eller som i "Fader vår", vet jag inte, antagligen det förstnämnda.)

Vårfrudagen låter ju på lite håll som "Våffeldagen", så nångång hörde nån fel och fick sig då sin goda anledninga att göra våfflor. Bra mycket roligare att äta våfflor än att gå i kyrkan antar jag. Det kyrkliga firandet av Marie Bebådelsedag flyttades förövrigt på 50-talet till söndagen mellan den 22:e och 28:e mars då den 25:e inte längre var allmän helgdag.

Jag passade själv på att ta seden i akt och googlade fram ett våffelrecept (http://www.vafflor.se/Vanliga-vafflor-med-bakpulver). Nörd som jag är funderade jag på hur många andra som idag googlade fram våffelrecept just denna dag. Google Trends gav ett hyffsat tydligt mönster:

Undra om det finns någon sökterm som är så cykliskt återkommande som "våfflor". (Tipsa gärna om troliga kandidater i kommentarerna!)

Här är lite bilder på mina och Julles våffelmåltid

[!MaxiGallery? &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &pics_per_row=`4` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl` &max_thumb_size=`110` &max_pic_size=`600` &pic_use_watermark=`1` &pic_watermark_txt=`filipandersson.se` &quality_pic=`100` &manage_target=`68` &clearerTpl=`` &pics_per_page =`20`!]

Jag gjorde i vintras en utställning tillsammans med konstnären Lisa Wigren, vi har återigen samlat i hop bilderna och tavlorna och lånat ut dem till Göteborg Energi som ställer ut dem i företagets matsal. Riktigt trevliga lokaler att hänga i, både att det fanns anpassad galleriupphängning, men också bra riktat ljus. Hoppas de anställda på Göteborg Energi tycker om variationen av bilder till maten!

tillbaka en nivå

Det som är märkligt är att vi tog bilderna för ganska exakt en månad sedan, nästan så man har svårt att tro det. Jag ångrar ltie så här i efterhand att jag inte var bättre på att ta vara på snön, det fanns ju bra offpistmöjligheter i hela göteborg, till och med Slottskogen var ett puder-paradis! Men men, det är väl så att kalla vintrar kommer i stim, och nästa vinter, då ska det rippas på varenda brant i stan!

Men nu är faktiskt våren här, jag trivs fint med det med, jag gillar alla årstider. Bara man lyckas ta sig ut i naturen, för väl ute är det en upplevelse oavsett väder!

tillbaka en nivå

Tillhörande bildgalleri här

Det var höga men tunna moln när vi åkte iväg vid tio-snåret. Äventyret började direkt, en stor del av anmarschen gick i Tims Citroën CX (Han kallade den kärleksfullt för "skrynklan") som var endast obetydligt yngre än jag. Tim berättade hur fantastisk den hydrauliska fjädringen var, ja förutom den lilla detaljen att den delade hydrauliksystem med bromsarna då. Så fjädringens problem blir bromsarnas problem, och med tanke på hur fjädringen lät så var det ingen lugnande tanke.

När vi kom fram visste vi inte riktigt vad vi skulle vänta oss. Vädret har ju varit lite till och från, och med snösmältningen så fanns det en stor möjlighet att berget skulle vara som en kall wettex-trasa. Men "bikupan" (som väggen kallas) låg i en fin ost-sydostlig riktning så våra farhågor visade sig obesannade. Visst fanns det vissa linjer som var drypande av smältvatten och lavar, men merparten av berget såg riktigt inbjudande ut! (Så inbjudande ett berg nu kan se ut.).

[!MaxiGallery? &pic_query_ids=`209` &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl`!]

Tim letade upp en lämplig led som uppvärmning - för honom, och utmaning för mig och Klara. Tim klättrade relativt lätt upp och säkrade längs vägen. Två tredjedelar upp möter han ett litet tak som han senare beskrev som "alldeles för kul för att vara 5+". Taket stoppar honom ingen längre tid och han ordnade snabbt med en standplats på toppen. Nu var det Klaras tur.

Klara klättrar raskt och rutinerat upp, tills hon kommer till taket. Under taket är det som en ficka man kan stå i, perfekt för att vila upp krafterna. Klara attackerar taket, hon tar ett bra grepp med högerhanden uppe på taket, och trycker fast sig med ena foten mot den sluttande sidan till vänster om henne, den andra foten trycker hon mot den släta sidan på hennes höger. Vänsterhanden tycks inte hitta nåt riktigt övertygande grepp, de hon hittar leder inte riktigt nånstans och tycks mest låsa kroppen. Som vanligt så vet man ju allt om hur det ska göras när man som jag stod på backen, och jag försöker ge lite förslag till grepp. Men allt ser ju helt annorlunga ut nerifrån, och det som ser ut som ett kalasgrepp nerifrån kanske inte ens går att se (elelr känna) där uppe. Jag måste erkänna att jag själv började bli lite nervös inför klättringen. Om Klara hade såna bekymmer, hur ska det då gå för mig?

Efter otaliga försök, frustrerade läten och spanska svordomar gav tillslut Klara upp och tar sig med repens hjälp upp på toppen. Under tiden hade Nicklas Karlsson dykt upp på sin svarta springare (en damcykel med en sadel som garanterade ändalyktens humiditet). Så var det min tur.

[!MaxiGallery? &pic_query_ids=`210,211,212` &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl`!]

Jag hade lånat skor av Tim och sele av Niklas. Till min stora glädje satt skorna som ett skinn. (klätterskor ska sitta som ett skinn, ett lite för litet sådant.) Jag knöt in mig på repet och dubbelkollade med Niklas så allt såg rätt o riktigt ut. Knopen var rätt, men jag hade inte knutit in mig i de båda öglor från midje- och bendelen som man skulle, inte för att det var nån större risk, men lika bra att göra om och rätt så man lär sig. Jag sög tag i berget och började min uppfärd, rätt skönt att vara på gång. Jag hade lyckats bygga upp lite spänning i kroppen under tiden på backen.

Efterssom jag var sist upp var det min uppgift att peta ur säkringarna. Beväpnad med kilpetare (gillar såna namn på prylar, som heter precis vad de borde!) gick jag lös på kilarna. Den andra kilen satt rätt bra och jag stod där på väggen och petade för kung och fosterland. Helt utan resultat. Då ropar (eller säger, så långt upp var jag verkligen inte) Niklas att man kan använda kilpetaren som hammare. Redan efter andra eller tredje slaget så släpper säkringen och jag känner mig lite dum. Jag klättrar vidare, men mitt vänsterben har börjat rycka, sjukt irriterande! Den långa statiska belastningen när jag petade kilar var visst nåt mina ben inte var riktigt vana vid... nånstans mitt på leden kommer en liten travers, men greppen var goda så den var rätt lätt, och kändes bra! Jag häver mig upp på en liten avsats och konstaterar att nu har jag kommit till den plats där Klara åkte på patrull. Jaha, tänkte jag. Ja det var ju kul hit i alla fall.

Jag hade ännu inte behövt använda repet, och det hade gjort mer än ont om man skulle falla här. Att klättra utan att ha falla känns lite som att windsurfa utan att bli blöt. Man surfar/klättrar som en liten mes. Om jag ska vara helt ärlig var jag skitskraj (ja jag vet, det är inte rationellt, men det är en del av utmaningen!) Jag stod i säkert fem minuter o kände lite halvhjärtat på greppen, alltid med en tå tryggt placerad på avsatsen. Nä det var dags att kamma sig. Jag gör ett försök, mest med avsikten att få ta fall-oskulden så man kan försöka ordentligt. Jag kom en bit upp, men lyckades inte hitta några bra grepp för fötterna och inom kort blev det för mycket för händerna och jag föll. jag föll kanske två-tre decimeter ungefär. Tim gjorde sitt jobb.

Lättad över att allt funkade som det skulle planerade jag upp en ny strategi, jag försökte med Klaras teknik att få in högerbenet under mig och med hälen uppåt och mot rumpan trycka trampdynan mot berget vid sidan om mig. Det gick inte alls. jag vet faktiskt inte hur hon fick upp foten där, men min avsaknad av vighet eller teknik satte effektivt stopp för det. Det jag upptäckte under försöken var dock att fötterna gav bra mycket bättre grepp än jag kunnat räkna med. jag försöker några gånger att med ryggen mot klippan till höger på nåt vis skorstensklättra mig uppåt. Samma resultat som innan.

Jag står och vilar ett slag på avsatsen och försöker få vänsterbenet att sluta hoppa. Jag var redo att ge upp, men tänkte jag ska göra ett idiotförsök en sista gång. jag klättrar uppåt, men i stället för att söka grepp med vänsterhanden långt ut till vänster som Klara (och antagligen Tim) gjort så kastar jeg upp näven över taket så långt upp jag kan, inte långt i från min högerhand. Greppet gjorde att min högerhand var befriad. Fast till vilken nytta? Det fanns inga fler grepp på den sluttande överdelen av taket, så återigen, på vinst och förlust kör jag in armen i en bred spricka. jag lyckas på nåt sätt få bra grepp genom att trycka armbågen mot ena sidan av sprickan, och på så vis få tryck på handflatan mot den andra. Dags att flytta fötterna. Jag hade ingen aning om hur bra fotgreppen var så jag chansar lite, och återigen överraskar fötterna genom att få kalasgrepp. Jag kravlar, ålar och klättrar mig sakta upp förbi taket och det börjar gå upp för mig att det här faktiskt kan gå! Det är inte vackert, men det funkar! Resten av klättringen var relativt enkel och jag möts av två glada och lite nerkylda sällar. Jag var väldigt stolt. Klara är ju trotsallt en väldigt mycket duktigare klättrare än jag!

Nu var det lunchdags, fram med spritköket och moccabryggaren. Tim hade på morgonen blandat pannkakssmet som han nu stekte i en påtagligt skev panna smord med försvarets hudsalva. Man tager vad man haver. Till lunchen bjöds även Klaras fantastiska semmelbullar.

[!MaxiGallery? &pic_query_ids=`213,214,215` &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl`!]

Efter lunchen begav vi oss till en ny led knappt hundra meter långre bort. Det var som ett stort hörn in i berget med en mäktig ek mitt i. Jag minns inte vad leden heter, mendet var en 7:a om jag inte misminner mig. En lång fin lodrät vägg, med små naturliga "pauser" där det fanns bättre grepp. Den stora avlutningen på väggen var ett rundat parti med tveksamma grepp, som avslutas med en liten slänt med gräs på. Tim klättrade den sista biten med ångestläten och mjölksyra. Han hade förutseende nog satt tvåsäkringar nära varandra nedanför partiet, för det blev långt till nästa säkring ovanför avslutningspartiet. Jag spelade in lite ljud på kameran fån den sista biten på klättringen, och det är enormt undehållande att lyssna på hur ångestlätena byts mog skratt när Tim tillslut når toppen!

Nu hade Niklas blivit sugen han med, så han sprang tillbaka till cykeln och hämtade sina klätterskor. Niklas klättrade klippan i lugn takt och lyckedes hitta en liten avsats att sitta på mitt på väggen. Nu var klockan runt fem på eftermiddagen och det var dags att bege sig hemåt. dagen avslutades med en liten visit till Café con leche där HansO hade en fotoutställning med överkärda burkar. Oväntat estetiskt tilltalande!

[!MaxiGallery? &pic_query_ids=`216,217,218` &display=`embedded` &embedtype=`slimbox` &css=`assets/templates/filip/styles/gallery.css` &galleryPictureTpl=`flipGalleryPictureTpl`!]

Se bildgalleriet här.

tillbaka en nivå

• WinSCP En smidig FTP-klient. Olle intygar att den har massa bra fördelar som jag inte minns, jag tycker mest den är smidig.
• InfraRecorder Ett CD/DVD-brännarprogram. Tar ingen plats på hårddisken och gör precis det det ska.
• VLC media player Mediaspelare som spelar alla film-, dvd-, ljudformat man kan tänka sig och en hel massa till.
• Spotify Det här programmet är väl egentligen inte gratis, man måste ha en invite o så vidare, men genom lite googling kan man komma runt även det. Egentligen behöver man väl inte introducera spotify, om tio år kommer väl folk säga "spotify" när man säger "2009?"
• Skype Prata telefon över internet. Man kan faktiskt ringa mobiltelefoner, fasta telefoner med. Fast då kostar det, men inte lika mycket som att ringa vanligt. Funkar att chatta via med, betydligt bättre än msn.
• VirtualBox Program som gör att man kan köra andra operativsystem samtidigt som ditt ordinarie. Lite som att ha en dator i datorn. När ska man ha det då? jag använder det för att ha en dator som jag enbart använder för programmering. så när jag startar en ny webbplats så drar jag i gång en ny tom dator. Men för er som faktiskt är målgruppen för programmet: klarar en uppsjö olika operativsystem, både som host och client. Är bättre än virtualPC säger de som förstår sig på.
• Avast ett antivirusprogram. Tänk på att välja "home"-versionen, den är gratis. kräver bara att man registrerar sig, men de skickar ingen spam o så så det är inget att tveka inför.
• Dir2text Ett litet program med en väldigt nischad funktion: det gör textfiler av mappstrukturer. klockrent när man ska göra omslag till sina DVD-backuper.
• Virtual Clonedrive ett program för att emulera CD och DVD-läsare. Den här är smidig som bara den och har ingen spyware som vissa andra motsvarande produkter.
• Firefox Använder du internet explorer? Få rekommenderar jag verkligen att byta till firefox. Visar webbplatser som de ska se ut, och dessutom finns det en massa användbara tillägg.
• Intype en klockren textredigerare med "bundles" för många olika programmeringsspråk.

Hoppas ni får lika mycket nytta av programmen som jag har haft!

Är det några program jag glömt? Kommentera gärna!

tillbaka en nivå

Höjdpunkterna under tillställningen var Americo Appiano och kvartetten Scarlet and Blue. Americo hade en grym röst, men hans gitarrspel var helt fantastiskt, rytmiskt och med ett härligt "flow". Ska hålla utkik efter spelningar med honom helt klart! Bandet Scarlet and Blue hade fokus på sång och stämmor, de spelade både latino och andisk musik. Scarlet and blue lyckades få publiken att klappa fram ett extranummer, trots att ett sådant inte alls var planerat eller inrepeterat. Rätt starkt jobbat av ett band med "svennar" med en publik där nästan alla hade chilenskt/latinamerikanskt ursprung! (Så det var faktiskt inte bara jag som gillade dem, trots att jag var lite partisk då Scarlet and blue var det band far min spelade i:) )

För att summera var det en riktigt bra konsert som förtjänade så mycket fler åskådare. Se bildarkivet här.

tillbaka en nivå

Har ägnat mig åt att slänga upp lite nya extremsportsbilder under portfolios, skateboard, BMX och snowboard. Imorgon blir det nog ett galleri med vattensport och ett med ridsport. Men först: Ett stycke sömn!

tillbaka en nivå

Jag satt här i min lägenhet mer hörlurar på och programmerade. När jag reser mig för att gå på toa och tar av mig lurarna hör jag ett kraftigt brummande. Jag försökte lokalisera ljudet och funderade på fall det var nån av fläktarna i datorn som skurit i hop ordentligt. Innan jag funderat klart på hur mycket en dator egentligen kan väsnas ser jag ett blinkande ljussken utanför i blått och orange. Jag har helt lyckats missa att det var stor utryckning alldeles utanför dörren! Jag samlar snabbt i hop lite kameraprylar, mina båda kamerahus, det ena med en 17-35 monterad och det andra med 24-70, i väskan kastar jag ner ett 70-200. Springer först ut på balkongen och hinner precis få ett par bilder på den utfällda stegen innan de drar in den.

Kutar ner på gatan och räknar i hop inte mindre än fyra stegbilar, en ambulans och en polisbil, en vilsen väktare är också på plats. På det hela taget verkar det gå väldigt lugnt till, kan inte vara nån imponerande eldsvåda inte. Efter att ha tagit lite bilder på räddnignstjänsten in action börjar jag prata med en av brandmännen. Tydligen hade det varit röklukt i trapphuset och brandmännens arbete hittils hade mest varit att ta reda på varifrån doften kom. Dock hittades ingen brand eller källa till röken. Brandmannen konstaterade likgiltigt att det antagligen var nån i trapphuset som inte vågade stå för sin heta matlagning. Fast det är klart, gissar att det skulle vara lite pinsamt att ens matlagning attraherat en hel brandsstation - på fel sätt.

Se hela bildarkivet här.

tillbaka en nivå